7 år med Elin

I morgon firar jag och Elin 7 år, dock ej som gifta (det har vi bara varit i knappt 1 år vid dags datum) så självklart ska vi fira lite.

Klassisk “dinner and a movie”, fast i omvänd ordning.

The Grand Budapest Hotel

Vi börjar med The Grand Budapest Hotel på Saga (vi är båda väldigt svaga för Wes Anderson), och sedan beger vi oss till Brasserie Le Rouge för en sen middag. Vi har, av någon anledning, suttit på ett par presentkort till Grupp F12s alla restauranger i snart ett år men aldrig kommit oss för att gå till någon av dem, så i morgon passar bra.

Jag kan dock inte bestämma mig för om jag ska ha råbiff på kalv, eller örtgratinerad oxmärg med avrugakaviar till förrätt. Eller varför inte ostron? Bland varmrätterna var det inte heller speciellt enkelt att välja; lammkarré, kalventrecôte och hummer, eller kanske grillad oxrygg med svart vitlök.

Oavsett vilket så lär kvällen bli, för att citera min vän Mats Nyström, “magisk”.

Flumskolan och resehaveri

Jag och min fru brukar försöka komma iväg och lyssna på inspelningen av Flumskolan, den kulturmarxistiska, vänstervridna, och denokratihotande podcasten från Galago förlag och Aftonbladet Kultur. Som småbarnsföräldrar är det trevligt att ha någon “vuxen” sak att göra tillsammans, och i samband med detta brukar vi passa på att ta en bit mat ute.

I dag gick vi till Hattori Sushi Devil; det var första gången för mig, men Elin har varit där många gånger och rekommenderade både förrätt och vin. Mitt utlåtande blir en stark femma, iaf om man gillar vällagad japansk mat med en tvist, tonfisk-sashimin var fantastiskt bra, bläckfisksalladen likaså, och servicen lämnade inget att önska.

Efter middagen bar det iväg till Kägelbanan på Mosebacke och inspelningen av Flumskolan. Den här gången var det den före detta Centerpartiledaren Maud Olofssons bok “Jag är den jag är” som avhandlandes, och panelen bestod, förutom Galagos chefredaktör Johannes Klenell, av serietecknaren/satirikern Nanna Johansson, Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson, och komikern & radioprofilen Jonatan Unge.

Kvällen på Kägelbanan var, precis som vanligt under Flumskolan, sjukt rolig; och vi fick sällskap av Tommy Gabrielsson, Rossana Dinamarca, och Julia Finnsiö.

Kvällen hade kunnat sluta här, på topp efter en bra middag följt av humor och öl tillsammans med goda vänner, men självklart måste något hända. Detta något var SL.

Jag och Elin hade kvällen till ära lyckats fixa en alternativ barnvakt i sista stund, och planen var att vara hemma runt 22:30. Vi hann till och med precis med en tunnelbana från Slussen och skulle bara bli 10 minuter sena. Men mellan Globen och Enskede så stannade vi abrupt och ljuset i vagnen slocknade.

Efter några minuter kom så beskedet. Signalfel, och all trafik mellan Gullmarsplan och Hagsätra ställs in. Vi fick snällt backa till Globen och invänta ersättningsbuss.

Jag smet förbi alla de som stod halvt ute på gatan innan busshållplatsen och försökte vinka in en taxi, ställde mig i korsningen, och högg den första taxin som rullade in. “Till Högalen tack”, och vi var på väg hem. Nästan…

SJÄLVKLART så strulade taxametern och chauffören sa att vi kanske måste ta en annan bil. Efter några minuters bankande på taxametern, och en rad svordomar, så fungerade dock allt som de skulle och vi kunde åka hem.

Väl hemma så låg barnvakten (min far) och sov i soffan, och lillgrabben susade sött i sin säng.

På det stora hela en riktigt bra kväll, men SL kommer få ett taxikvitto och jag räknar kallt med att resegarantin täcker kostnaden.

Nu ska det iaf sovas, för i morgon är det tillbaka till TV4 för två dagars konsultarbete. På fredag är det jag som förtjänar en liten after-work.

Tack till Johannes, Tommy, Rossana, Julia, och så klart min fru för en toppenkväll. Och en fet tumme ner till SL som försökte sabba den.

Mot Kreta och Sunwing Makrigialos Beach

Sunwing Makrigialos Beach

Om ungefär 3 månader från och med i dag så åker jag, min fru, och vår son till Makrigialos på Kreta för en veckas semester på Sunwing Makrigialos Beach.

Fem pooler, barnpool, vattenrutschbanor, precis bredvid havet, 25-30°C, massor av barnaktivteter i Lollo & Bernies Värld och bara göra absolut ingenting.

Sunwings maskotar Bernie och Lollo

Extra roligt att jag (tillsammans med Mikael Norling från NetRelations) har byggt gränssnittet till hotellets informationssite under tiden jag var Valtech’s resurskonsult hos Thomas Cook och arbetade med just Ving resebyråer.

When Johnny Cash went to church

Almost five years after he did his famous show at Folsom Prison, on October 3rd 1972, Johnny Cash played at the Österåker correctional institution north of Stockholm, Sweden. Just like the gig at Folsom was turned into a record (one of Mr. Cash’s best, if you ask me) this concert was released on record as well (At Österåker, 1973).

What I guess most people don’t know is that the day before he played at Österåker, he performed at “Kungliga Tennishallen” (The Royal Tennis Hall) and after that show, Mr. Cash attended a sermon at the Pentecostal church “Filadelfiakyrkan” in Stockholm city. Mr. Cash had been invited by pastor Lewi Pethrus who at the time had connections with a Pentecostal church in Nashville.

What I’m certain even fewer people know of is that at this sermon there was a group of people from the parish who played psalms and hymns. And in this group there was a young man, just out of his teens, who played the contrabass.

When Johnny Cash was about to go on stage, a person from his crew asks this young man if he would be so kind as to accompany Mr. Cash on his bass while he performs the old psalm “How Great Thou Art” before he went on to speak to the parish about himself, the substance abuse that nearly ended his life, and when he found his way.

This very special appearance by the legend Johnny Cash had the church packed with people. Something like this had never been heard of in the Christian community in Stockholm at the time and for those who where there, I am sure it was an experience to remember. Especially for the young man on the bass.

That young man was my dad.